Jack har en egen liten smaskigare diet"

Trenddieter – bara bluff och båg!

Ur Ica-kuriren nr 35/2006
Publicerad: 2006-08-25
Av: Charlotte Schröder

Trenddieterna lovar runt men håller tunt. Det är inte valkarna som försvinner, bara innehållet i plånboken.

Grapefruktmetoden, South Beach, flygvärdinnebantning, fit for life, Atkins, GI – listan på trenddieter som lovar oss viktminskning kan göras lång. De brukar dessutom bekräftas av innerliga vittnesmål och illustrativa före-och-efter-bilder: Jag kan ha min brudklänning igen!
Det är minsann inte lätt att stå emot sådana budskap när man längtar efter att bli av med vetedegen runt midjan. Och fyra av tio svenska kvinnor följer också regelbundet en diet.

Men att banta fungerar inte.
– Den som bantar gör sig själv en björntjänst. Effekten blir ofta den motsatta, alltså att man väger mer efter bantningen än före, säger forskaren Jeanette Johansen vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet, som forskar i aptitreglerande mekanismer i hjärnan.

Orsaken är enkel. När vi bantar försätts vi i ett tillstånd av svält, ett krisläge som kroppen är förprogrammerad att försvara sig mot. Det vill säga: all energi måste sparas och utnyttjas till max.
– När vi börjar äta normalt efter en bantningsperiod använder kroppen näringen lika effektivt som när det var svält, med den påföljd att vi går upp i vikt – lite till.
– Det finns inga snabba, sexiga lösningar när man talar om viktnedgång. Man måste förbränna den energi man stoppar i sig – det är den enkla men tråkiga sanningen. Vi måste helt enkelt röra oss mycket mer, säger Jeanette Johansen.

Slår hål på myterna

Ändå lanseras den ena nya viktminskningsmetoden efter den andra. Den här gången ska det nog funka, tänker hoppfulla kvinnor och män. Men de nya dieterna är sällan nya, menar journalisten och författaren Anna-Britta Ståhl. Hon har under många år följt utvecklingen inom området hälsa och kost. Hennes nya bok ”Bantningsbluffen” slår hål på några av de mest populära bantningsmetoderna.

– De flesta modedieter är gamla kostmodeller men med nytt namn, lite ändrat innehåll och ny upphovsman. Atkins kolhydratsnåla diet har rötter i slutet av 1800-talet och stenålderskosten var inne i England för trettio år sedan. Om tio år kommer säkert en ny dietist lansera en metod förvånansvärt lik en diet som är inne i dag.

Medellivslängd: 27 år

Argumenten för att vi ska testa trenddieter är många. En del vädjar till vårt logiska tänkande: den frukttuggande stenåldersmänniskan som äter det som passar kroppens evolutionsmässiga ålder till exempel.
– Men på Hedenhös tid var medellivslängden bara 27 år! Och på vissa håll i världen levde man enbart på sälkött och frön, på andra håll av frukt och rötter, kommenterar Anna-Britta Ståhl.

Miljarder på bluff

I USA spenderas miljardbelopp varje år på olika dietkurer. Ändå går 2/3 av de bantande amerikanerna upp sina förlorade kilon inom ett år. Efter ytterligare fyra år har 97 procent av dem blivit lika tunga som före dieten.
Mönstret är detsamma i Sverige. Fredrik Paulún, Ola Lauritzon och andra kostguruer är inte bara synliga i medierna och landets föreläsningssalar. De producerar egna livsmedel och kosttillskott, skriver böcker och lanserar tjänster på nätet. Allt medan saldot på deras bankkonton växer.
– Men faktum kvarstår, de flesta bantningsförsök misslyckas, säger Anna-Britta Ståhl.

Förlorar mest vatten

När det gäller GI-metoden finns i och för sig vetenskapligt stöd för att den fungerar. Viktnedgång, bättre blodfetts- och insulinvärden har observerats hos diabetiker (typ 2) när de begränsar kolhydratintaget. Debatten har varit högljudd i läkar- och dietistkretsar om GI ska få godkänt eller inte.
– Det finns inga bevis för att GI-metoden har samma effekt på personer med normalt fungerande insulinproduktion som hos diabetiker. Och att man tappar några kilon i början förklaras av att man förlorar vatten, säger Anna-Britta Ståhl.

GI-förespråkare brukar säga att GI inte är bantning utan ska ses som en metod att förändra kostvanorna för resten av livet. Men frågan är vad som händer med hälsan på lång sikt om man äter fett- och proteinrik kost. Kanske är det nyttigt, eller kanske rent av skadligt.
Resultaten från den första långtidsstudien väntas först om ett år.

William Banting …

… hette mannen som gav upphov till begreppet banta. Ordet kom in i svenska språket under 50-talet. Han var en engelsk överviktig begravningsentreprenör som år 1864 gav ut en pamflett om en diet som påminner om Atkins.

Ärvd kroppsform

Det finns forskare som menar att kroppsvikten till mellan 50-70 procent är förutbestämd, alltså finns i generna. Dessutom är näringsupptaget individuellt. En del människor mår bra av att äta lite och ofta, och andra kan äta mer vid färre tillfällen. Vissa tar upp mycket fett, andra mindre.

Tips för sansad viktnedgång

Författaren Anna-Britta Ståhl har i hela sitt liv kämpat med kilona. Först när hon började motionera hände det något. I hennes nya bok har hon en egen modell för viktminskning där motion är kärnan:

• Promenera mera. En timme om dagen minst.
• Använd yoga mot stress. Inte tröstätning.
• Sätt realistiska mål. Gå ner för hälsan skull, inte för skönhetens.
• Satsa på matdagbok. Så du får koll på hur mycket du äter.
• Dansa bort bilringarna. Motion till musik är roligt.
• Motionera tänderna. Fram för bröd och mat med tuggmotstånd.
• Ät frukost. Hoppa inte över det viktigaste målet.
• Inga low-carb-bars. En bar är lika mycket som två bananer.
• Make-over i kylen. Släng snabbmaten och köp mer grönsaker.
• Ät på regelbundna tider.
• Sätt färg på tillvaron. Färgämnena i frukt och grönt är livselixir.
• Lägg ner läsken. Bojkotta all läsk och söta drycker.
• Slarva inte med sömnen. Sömnbrist ger sämre blodsockerreglering.

Källa:http://www.icakuriren.se/ArticlePages/200608/25/20060825143233_Icak320/20060825143233_Icak320.dbp.asp