Förväntan påverkar vårt ätande
Förväntan. Visst är det ett ord som känns i kroppen. Pirr i magen, hopp, fruktan, glädje, vrede, oro eller lugn. Oavsett om känslan är positiv eller negativ påverkar den vår sinnesstämning och våra reaktioner. Den påverkar också vår kropp - vår biologi och inre kemi.
Sverre Sjölander professor i zoologi vid Linköpings universitet, berättar om våra stenåldersgener. De förväntar sig svältperioder då och då och försöker därför lagra så mycket näring det går.
- Kroppen är inställd på att komma över maten med en så liten fysisk ansträngning som möjligt. Kroppen hos vuxna är inställd på att vila när det är möjligt för att spara på energi och därmed minska behovet av föda.
Överflöd och svält
Maria Lännernäs, docent och ansvarig för Svensk Mjölk Nutritionsforskning, berättar att magsäckens storlek är anpassad för att kunna fyllas med sporadiska skrovmål av energirik mat eller för att kontinuerligt fyllas med föda som har ett lågt energiinnehåll.
- Kroppen är inställd på en växelverkan mellan att äta och fasta, äta och svälta, regelbunden dygnsvila och nattfasta. Kroppen vill veta när mat och sömn kommer. Det är därför det är så svårt att banta, säger Maria Lännernäs.
För stenåldersmänniskan var det en effektiv signal för att överleva, menar Lännernäs, medan vi idag skulle önska att vi kunde kontrollera vår aptit.
- Kroppen försöker i det längsta slippa ta av fettvävnaden och skriker därför efter mat. Kommer ingen mat, eller inte tillräckligt med mat måste vi ut på fodersök. Det vet väl alla som bantat, att man då har svårt att tänka på annat än mat.
Ät med hjärnan
I brist på biologiska spärrar mot överätande måste vi ta till mentala strategier för att anpassa vårt ätande till vårt behov. Att äta är en medveten handling, säger Maria Lännernäs.
- Stenåldersmänniskorna riskerade aldrig att äta för mycket fett, för mycket socker, röra sig för litet, använda olika gifter som droger, och många andra av de oförnuftiga saker som vi gör i vår tid, trots att vi borde veta bättre, påminner Sverre Sjölander.
- När vi gör så många dumma saker, trots att vi vet bättre, kan man misstänka att det är stenåldern som gör sig påmind. Det som var förnuftigt då kan vara oförnuftigt idag - och så får vi anstränga oss att övervinna vår uråldriga programmering.
Hur ska vi kunna göra det?
- År 2001 åt varje svensk i genomsnitt 15,5 kg godis och drack 84 liter läskedryck. Det betyder sammanlagt 110 000 kalorier. Det kan vi leva på i nästan två månader. Tyvärr är det så kallade tomma kalorier som inte innehåller någon näring. Om vi inte förbränner kalorierna kommer vi att öka i vikt, svarar Maria Lännernäs. En dryg timmes daglig promenad tar dock hand om dessa onödiga kalorier.
- Har man ett trist liv och tråkigt jobb är det därför ännu svårare att gå ner i vikt. Undvik ströätande. När vi ätit oss mätta skickas en signal att sluta äta till hjärnan. Tyvärr finns inget system som hindrar oss från att börja äta om och om igen.
Sömnbrist kan ge viktökning
Vid sömnbrist sjunker halten av mättnadshormonet leptin i blodet. Kroppen tror sig då behöva tusen extra kalorier per dygn. Är man trött blir man sugen på kolhydrater, gärna i form av socker, som snabbt går ut i blodet och ger oss energi.
- Mat stimulerar alla våra sinnen och känns bra att ta till när vi har tråkigt, berättar Lännernäs. Hjärnan vill ha omväxling och det är också ett bra sätt att få bra balans av de vitaminer vi behöver. Man ska komma ihåg att mat och sex skickar signaler om lycka och tillfredsställelse till samma område i hjärnan. Därför kan man också äta för att tillfredsställa andra behov än hunger.
- Kroppen är inställd på att komma över maten med en så liten fysisk ansträngning som möjligt. Kroppen hos vuxna är inställd på att vila när det är möjligt för att spara på energi och därmed minska behovet av föda.
Överflöd och svält
Maria Lännernäs, docent och ansvarig för Svensk Mjölk Nutritionsforskning, berättar att magsäckens storlek är anpassad för att kunna fyllas med sporadiska skrovmål av energirik mat eller för att kontinuerligt fyllas med föda som har ett lågt energiinnehåll.
- Kroppen är inställd på en växelverkan mellan att äta och fasta, äta och svälta, regelbunden dygnsvila och nattfasta. Kroppen vill veta när mat och sömn kommer. Det är därför det är så svårt att banta, säger Maria Lännernäs.
För stenåldersmänniskan var det en effektiv signal för att överleva, menar Lännernäs, medan vi idag skulle önska att vi kunde kontrollera vår aptit.
- Kroppen försöker i det längsta slippa ta av fettvävnaden och skriker därför efter mat. Kommer ingen mat, eller inte tillräckligt med mat måste vi ut på fodersök. Det vet väl alla som bantat, att man då har svårt att tänka på annat än mat.
Ät med hjärnan
I brist på biologiska spärrar mot överätande måste vi ta till mentala strategier för att anpassa vårt ätande till vårt behov. Att äta är en medveten handling, säger Maria Lännernäs.
- Stenåldersmänniskorna riskerade aldrig att äta för mycket fett, för mycket socker, röra sig för litet, använda olika gifter som droger, och många andra av de oförnuftiga saker som vi gör i vår tid, trots att vi borde veta bättre, påminner Sverre Sjölander.
- När vi gör så många dumma saker, trots att vi vet bättre, kan man misstänka att det är stenåldern som gör sig påmind. Det som var förnuftigt då kan vara oförnuftigt idag - och så får vi anstränga oss att övervinna vår uråldriga programmering.
Hur ska vi kunna göra det?
- År 2001 åt varje svensk i genomsnitt 15,5 kg godis och drack 84 liter läskedryck. Det betyder sammanlagt 110 000 kalorier. Det kan vi leva på i nästan två månader. Tyvärr är det så kallade tomma kalorier som inte innehåller någon näring. Om vi inte förbränner kalorierna kommer vi att öka i vikt, svarar Maria Lännernäs. En dryg timmes daglig promenad tar dock hand om dessa onödiga kalorier.
- Har man ett trist liv och tråkigt jobb är det därför ännu svårare att gå ner i vikt. Undvik ströätande. När vi ätit oss mätta skickas en signal att sluta äta till hjärnan. Tyvärr finns inget system som hindrar oss från att börja äta om och om igen.
Sömnbrist kan ge viktökning
Vid sömnbrist sjunker halten av mättnadshormonet leptin i blodet. Kroppen tror sig då behöva tusen extra kalorier per dygn. Är man trött blir man sugen på kolhydrater, gärna i form av socker, som snabbt går ut i blodet och ger oss energi.
- Mat stimulerar alla våra sinnen och känns bra att ta till när vi har tråkigt, berättar Lännernäs. Hjärnan vill ha omväxling och det är också ett bra sätt att få bra balans av de vitaminer vi behöver. Man ska komma ihåg att mat och sex skickar signaler om lycka och tillfredsställelse till samma område i hjärnan. Därför kan man också äta för att tillfredsställa andra behov än hunger.
Källa: http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=963
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar