lördag 28 juni 2008


Exempel på hur mycket 100 kcal är

4 rutor på en chokladkaka

2 Kolar

1/5 Winerbröd

1/2 bulle

2-3 småkakor

2 ostskivor (greve45+)

20 g chips(10st)

1 lättöl

1,5 dl vin

2 st äpplen

3 st kiwifrukter

1 msk margarin

Några sätt att bli av med kcal

Typ av aktivitet.Så här många kcal förbrukar man per 1/2 timme

Promenad

Jogging

Cykling

Bollspel (motion)

Gymnastik

Simning

Trädgårdsarbete

150 kcal

300 kcal

350 kcal

350 kcal

300 kcal

350 kcal

250 kcal

Klädesplagg för rediga grabbar med ölmage

Hur bred kan en rövv " bli egentligen?


Tack o lov så finns det BigAss fans"

fredag 27 juni 2008









Att har roligt bränner många Fetto kalorier
Vad sägs om smaskigt andvända kondomer att gnaga på?
Kan väl få vem som helst att tappa matlusten"

torsdag 26 juni 2008

Glass i stora lass

Vem kan neka till den här glassen även om den innehåller en kaloribomb i jätteformat ?
Bantning vad fasiken är det ?
Världens största kalsonger säger det här företaget att de har .
Men är det verkligen sanningen?
Finns det verkligen inte större rövvar än så här?
http://www.roligaprylar.se/Vaerldens-Storsta-Kalsonger.html

onsdag 25 juni 2008

Glass är onyttigt?



Vad innehåller glassen?

Glass innehåller ofta mer än 50% luft, men självklart betalar man även för en mängd andra ingredienser:

Mjölkråvara
Huvudingrediensen i glass är mjölk. Man använder sig främst av kärnmjölkspulver och vassleprotein pulver som blandas med vatten till ca. 30% torrsubstans.

Fett
I gräddglass används grädde som namnet säger, men man kan också använda smör. Vegetabiliska glassar innehåller ofta en blandning av vegetabiliska fetter. Tidigare användes ofta kokosfett, men efter att kritik framförts mot dess näringsvärden har man övergått till fetter med högre halt av fleromättade fettsyror. Utveckling sker hela tiden på detta område för att hitta en så bra blandning av fetter som möjligt.

Socker
För att glassen skall få en god söt smak krävs tillsats av socker. Sockret hjälper också till med att få rätt struktur och konsistens på glassen. För det mesta används vanligt socker. Det är också vanligt att man använder sig av glykos i glassen eftersom det ger en bra konsistens och är mindre sött. Dextros ingår ibland för att det sänker glassens fryspunkt och gör den lättare att portionera med sked. Eftersom diabetiker har svårt att klara socker i större mängder finns glass där sötningsmedlet istället består av sorbitol tillsammans med fruktos. Fruktos är mycket sötare än vanligt socker och därför behövs inte så stora mängder.

Konsistensgivare
Som konsument är man inte speciellt förtjust i om glassen är grynig och känns grusig. För att detta skall undvikas behöver man ha så kallade konsistensgivare. Dessa hjälper till för att få ingredienserna att blanda sig ordentligt. Emulgatorer gör det möjligt att blanda fett och vatten och stabilisatorer ger rätt konsistens, även när glassen tinas till ättemperatur.

Smakämnen
Alla har vi våra favoritsmaker på glass, men de allra mest älskade smakerna tycks vara vanilj och jordgubb. Beroende på vilken kvalitet glassen har, vilket ofta kan mätas i prisklass, kommer smaken från olika grupper av smakämnen. De delas in i grupperna:

  • naturliga, t.ex. jordgubbspuré och kakaopulver
  • naturidentiska, strukturmässigt identiska med naturliga aromämnen, men syntetiskt framställda
  • syntetiska, framställda på kemisk väg men ej identiska med naturliga aromämnen.

    Färgämnen
    Oftast är färgning inte nödvändig, då t.ex. smakämnena ger färg åt glassen. Alla färgämnen som är godkända för livsmedel i Sverige är också godkända för användning i glass.

    Näringsvärde
    Fett, protein och kolhydrater tillsammans med mineralämnen och vitaminer utgör den huvudsakliga delen av torrsubstansen

  • Källa: http://www.livsmedelssverige.org/livsmedel/animalier/mjolk/glassinneh.htm

    Ägg - bra för hälsan

    Källa http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=9708

    I Sverige äter vi cirka 200 ägg per person och år. Under påskveckan äter vi dubbelt så många ägg som under en vanlig vecka. På påskafton mumsar vi i oss upp till sex miljoner ägg i timmen.



    Eftersom ägg innehåller kolesterol tror många att det är onyttigt att äta ägg, stämmer det?

    Det fanns tidigare, och finns kanske fortfarande, en diskussion i folkmun att ägg skulle vara skadligt för personer med hög kolesterolhalt men vi dietister har aldrig påstått det. Kolesterol finns i maten och kolesterol bildas också i kroppen. Kolesterolet i maten har en marginell effekt på kolesterolmängden i blodet. Det är framför allt ett högt innehåll av mättat fett i maten som kan höja kolesterolet. Olika genetiska förutsättningar har givetvis stor betydelse, säger Gunilla Järnblad, näringsfysiolog.

    Hon betonar att ägg är ett näringsrikt livsmedel som innehåller nästan alla näringsämnen som vi behöver. Undantaget är vitamin C.

    Ägg är tänkt att vara enda näringen åt ett litet liv, det vill säga kycklingen. Om vi människor skulle livnära oss på endast ägg får vi en obalans mellan fett, kolhydrater och proteiner. Men om vi bara kompletterade med till exempel grovt bröd som ger kolhydrater och fiber och frukt med C-vitamin skulle vi näringsmässigt förmodligen klara oss alldeles utmärkt. Kycklingen, liksom de flesta djur kan själva tillverka sitt C-vitamin men människan måste tillföra C-vitamin med sin kost.

    Fett, men nyttigt
    Ägg innehåller ju fett och samtidigt säger du att ägg är nyttigt - hur går det ihop?

    Dieter i dag handlar bara om vad det är för mat man blir smal av, de handlar inte om näringsinnehåll. Fett ger mycket energi. En viss mängd fett är av godo och nödvändigt för att maten ska ge tillräckligt med energi. Men för mycket energi, det vill säga kalorier leder till övervikt. Ett ägg innehåller cirka 75 kalorier, 310 kJ. Ägg innehåller mindre fett än många jämförbara livsmedel - pålägg som ost, korv och leverpastej till exempel.

    Många feta livsmedel ger bara mycket energi, utan att tillföra andra näringsämnen. Ägg är ett undantag. Ägg innehåller fett, fettlösliga vitaminer,livsnödvändiga fettsyror och samtidigt många andra vitaminer och mineralämnen. Ju mindre energibehov man har, ju viktigare är det att inte fylla på med för mycket "tomma kalorier", säger Gunilla Järnblad.

    '
    K'älla:

    onsdag 18 juni 2008

    Utforma din egen diet

    Alla vill väl bli perfekt snygg?

    Då skall du försöka att tänka långsiktigt. I stället för att se viktnedgången som ett projekt, tänk i stället att du ska bryta dina matvanor och förändra din livsstil.

    Ta det lugnt. Lär dig slappna av i stället för att tröstäta. Prioritera och avsätt tid för sånt som gör dig glad.

    Sätt realistiska mål. Att gå ned fem procent har positiva effekter på hälsan, en nedgång på tio procent klassar läkarna som ett gott behandlingsresultat.

    Börja föra kostdagbok. Skriv upp allt du äter, så får du svart på vitt hur mycket du sätter i dig under en dag.

    Hitta din kritiska kalorinivå. Den generella rekommendationen är att kvinnor behöver 2000 kalorier om dagen och män 2500. Hur många kalorier du behöver, beror på hur många du gör av med.

    Respektera din kropp. Lär dig tycka om din unika och speciella skönhet. Den perfekta kroppen är en illusion och livet är för kort för att hata sig själv för att man inte ser ut som kändisarna.

    Promenera mera. Motion hjälper mot övervikt och det räcker med raska promenader. Frisk luft hjälper oss också att tänka klarare och bli piggare.

    Ät på regelbundna tider. Annars är risken att du "betar" alltså dövar hungern med något snabbt på språng.

    Ta med matlåda till jobbet. Då vet du vad du stoppar i dig.

    Montignac-dieten

    Vem vill inte bli lika vacker som denna skönhet?
    Champagne, goda ostar och vin till maten. Undvik snabba kolhydrater som finns i läsk, godis och potatis och produkter med vitt mjöl. Ett farligt gift som borde förses med varningsflagg.

    Fransmannen Michel Montignacs käpphäst är att man inte går upp i vikt för att man äter för mycket, utan för att man äter fel. Jag äter, alltså blir jag smal, är hans första succébok som sålts i sju miljoner exemplar i 25 länder.

    Kritik:

    Fungerar på kort sikt, men inga studier bekräftar att den fungerar i längden. Hjärnan behöver socker för att fungera, anser kritikerna. Inga studier bekräftar att det går att förebygga fetma genom Montignacs teorier. Ytterligare studier krävs

    South Beach Diet



    Ät mycket proteiner, lite kolhydrater och ingen frukt. Juice är förbjudet. Undvik dåliga kolhydrater och dåliga fetter. Socker gör oss hungriga och feta.

    Hjärtläkaren Arthur Agatstons bok South Beach Diet kom ut 2003 och sålde i 1,7 miljoner exemplar på sex månader. Är en späkning i tre akter.

    Kritik:

    Första kilona som rasar är vatten. Dieten ger mellan 1200 och 1500 kilokalorier per dag, doktorns påstående att man slipper vara hungrig anses orimligt. Kritik också mot att Agatston inte lyfter fram behovet av motion.

    Det finns studier som styrker att det finns ett samband mellan hjärtsjukdomar och mättat fett. Men inga studier som visar att dieten fungerar på lång sikt.

    Hemska tider

    Inte så kul o vara för mager heller "

    Du älskar någon som är sjukligt beroende av mat. Du kan vara man, hustru, partner, käresta, vän, mor, far, dotter, son, syster eller bror till en matmissbrukare. Du kan ha observerat ett beteende, som du inte förstår, hos den du älskar eller hos din vän.

    Du har sagt till henne eller tänkt: ”varför kan du inte sluta?”.

    Du har kanske önskat att hon skulle banta. Du har kanske lovat henne en belöning – en ny klänning, pengar eller en resa om hon lyckas. Du har kanske känt avsmak eller tappat respekten för henne. Du tycker att hon är motbjudande i sin oförmåga att kontrollera sitt ätande. Du förstår det inte, du tycker inte om det och eftersom du ser det som en svaghet sjunker hon i anseende hos dig. Skulle du vilja förstå?

    Jag ska beskriva för dig vad som händer inom henne. Om du verkligen vill försöka förstå så glöm din aversion och ilska för några minuter. Din ilska är befogad, din bedömning av hennes situation har värdefull information att ge dig – men om du verkligen vill förstå får du ett bättre utgångsläge om du kan ta till dig några nya tankegångar.

    Matmissbruket

    Hur känns det att vara matmissbrukare? Det är en mardröm.

    Möter hon en ny dag med glädje när hon vaknar på morgonen? Nej. Hon har knappt hunnit vakna förrän hennes inre börjar sätta upp regler så hon inte ska tappa kontrollen över sig själv under dagen. Hon måste äta förståndigt, gå ner i vikt. Innan hon är riktigt vaken kretsar hennes tankar kring hur värdelös hon är.

    Vet du förresten att du är en bra människa? Tycker du att ditt utseende avgör ditt människovärde? Om du är man blir du kanske förvånad över min fråga. Som man värderar du sannolikt prestationer högra än utseende.

    De flesta kvinnor nöjer sig inte med det. Även en attraktiv kvinna av normal vikt undrar om hon ser tillräckligt bra ut. De flesta jämför sig med andra kvinnor och kommer alltid själv till korta.

    Om du är kvinna vet du vad det innebär att värderas efter utseende. OM du är man är du förskonad från denna gräsligt förödande, ständigt pågående kamp.

    Oavsett hur tjock eller smal en kvinna är så kämpar hon med uppfattningen att det är utseendet som avgör hennes värde.

    Du kan då tänka dig hur en överviktig kvinna mår. Hon är övertygad om att hennes storlek är ett bevis på att hon är värdelös. (Och du har förmodligen samma uppfattning, eller hur? Även om du inte säger det högt så har du inte särskilt höga tankar om henne, just på grund av hennes storlek.)

    Tänk dig in hur svårt det måste vara att gå omkring och veta att alla ser ner på dig och tycker att du är mindre värd på grund av ditt utseende.

    Tänk efter hur svårt det måste vara att försöka bli av med en sådan stämpel. Det är jämförbart med att vara tvungen at

    Tänk dig in hur svårt det måste vara att gå omkring och veta att alla ser ner på dig och tycker att du är mindre värd på grund av ditt utseende.

    Tänk efter hur svårt det måste vara att försöka bli av med en sådan stämpel. Det är jämförbart med att vara tvungen att gå omkring med en armbindel som talar om att du tillhör en extrem religiös sekt eller har en avvikande sexuellt beteende. Det är som att vara mindre värd i vissa människors ögon på grund av din avvikande hudfärg.

    Överviktiga människor tillhör en förtryckt minoritet. Diskrimineringen av dem är lika egenmäktig som all annan form av diskriminering på grund av hudfärg, karaktärsdrag, sexualitet eller religion.

    Det är hjärtats egenskaper som räknas. Kroppens storlek spelar ingen roll. Olyckligtvis förstår inte din kära anhörig detta. Hon är övertygad om att varje gång du ser på henne blir du påmind om att hon är ganska värdelös. Så bedömer hon sig själv. Hennes storlek har gett henne mindervärdeskomplex.

    Om hon går upp ett kilo blir hon förtvivlad, om hon går ner ett kilo tycker hon kanske att hon blivit en något bättre människa. Därför vaknar hon varje morgon förfärad över sitt tillstånd. Hon vill känna sig värdefull, men vikten är i vägen.

    Hennes dag

    Hon stiger upp och måste klä sig. Att klä sig är en mara för de flesta överviktiga personer. På sistone har det dykt upp butiker som specialiserat sig på kläder för kvinnor i stora storlekar, men för bara 15 år sedan fick många hålla sig till städrockar om de ville ha något som passade.

    Oavsett hur exklusiva kläderna hon har är det en pina för henne att klä sig. För att klä sig måste hon se sig i spegeln. Inte ens de mest väldesignande kläder kan få en kvinna att se 50 kg lättare ut. Hon kan prova tre eller fyra plagg utan att bli nöjd, ingenting ser riktigt bra ut. Än värre är det om något sitter för hårt. Då kan hon få för sig at hon gått upp i vikt och det är en förtvivlad och hopplös känsla. Om de fem kilona som hon tänkt banta bort har varit omöjliga att bli av med, känns ytterligare fem kilo som ett oöverstigligt mål.

    Hon har kanske problem att ta på sig sina strumpbyxor. Hon har kanske svårt att böja sig. Hon kan inte ens knyta sina skoband. Hon är handikappa. Hennes vikt är hennes handikapp, det begränsar hennes rörelseförmåga och flexibilitet.

    När hon väl är klädd måste hon ta itu med frukosten. Hon kanske fruktar frukosten. Hon räds mat. Hon är rädd att om hon inte kan sluta äta när hon väl har börjat. Hon kanske skjuter upp frukosten så länge som möjligt på grund av denna rädsla. Liksom många andra i hennes situation hoppar hon kanske över frukosten.

    Om hon har gått in för att tillfriskna kan det däremot hända att hon försöker äta en förståndig frukost. Du kanske inte förstår vilket enormt steg det är. Du vet inte hur stort mod hon behöver för att våga sätta sig vid frukostbordet. Hon vägar inte berätta för dig, för hon är rädd att du inte ska förstå och börja skratta åt henne.

    Om hon arbetar måste hon uppbåda allt sitt mod. Minns du hur det kändes när de kastade glåpord efter dig på skolgården?

    Du är kanske lycklig nog att aldrig ha blivit retad. Den som är överviktig löper gatlopp varje morgon. Hon måste ta sig från bilen till kontoret varje dag utan att lyssna på alla som kommenterar hennes storlek. Om hon åker buss är hon orolig för att ta för mycket plats. Andra skulle inte bli stående om hon inte svällt ut lite över sitsen intill.

    På kontoret, i skolan eller var hon nu arbetar, oroar hon sig över att inte få plats i stolen eller att det inte finns någonstans där hon kan sitta. Hennes chef och medarbetare kanske tvivlar på hennes kunnande eftersom hon är så tjock. Hon får kanske arbeta hårdare än andra för att bevisa sitt värde.

    Om hon arbetar med någonting som har med utseendet att göra, är hårfrisörska, expedit eller matmissbruksterapeut, måste hon stålsätta sig mot kommentarer som bekräftar att hon inte precis till hör ”det vackra folket”. Varför har hon överhuvudtaget gett sig in på dessa domäner?

    Lunchen väcker blandade känslor. Den är ett avbrott i arbetet. Eftersom mat hjälper henne att klara av svårigheter och hon har haft en besvärlig morgon, kommer lunchen som en befrielse. Å andra sidan så är det maten som orsakar hennes problem.

    Hon är rädd för att äta. Oavsett vad hon väljer att äta är hon rädd att människor ska titta på hennes tallrik och förfasa sig över hennes matvanor.

    När hon slutar jobbet är det samma sak som på morgonen, förutom att hon nu är tröttare. Därför tar det ohyfsade kommentarerna hårdare på henne.

    När hon lämnar arbetsplatsen känner hon en frihet – frihet att äta – men ändå ett gissel: maten pockar på hennes uppmärksamhet. Det kan vara så intensivt att hon ger efter för trycket, istället för att träffa sina vänner. Hon kan föredra att äta ensam och obevakad, utan vänner.

    Kanske är just denna dag en bantningsdag. De ynkliga inplanerade måltiderna tycks henne osmakliga och otillräckliga. Stunderna före och efter maten verkar innehållslösa. Maten pockar på, starkare och mer inbjudande än alla andra trevliga aktiviteter. Hon känner sig rastlös och sårbar. Hon är helt uppslukad av tankar och visioner kring mat. Minuterna tycks oändliga. Troligtvis ger hon efter till slut.

    Kampen

    Du som är normal kan knappast förstå vilken enorm kraft som finns i detta matsug. En matmissbrukare kan inte stå emot det. Det är lika omöjligt att betvinga om gravitationslagen och lika obarmhärtig som kravet från skattemyndigheten.

    Den människa som du älskar lider av ett sjukligt tvång att äta och av en besatthet att mest hela tiden bekämpa detta tvång. Du ser henne utifrån, och på utsidan märks mycket lite av detta. Hon har lärt sig att fungera trots allt.

    Hon visar förmodligen ingenting på grund av sin rädsla att bli missförstådd och bli till åtlöje. Hon berättar troligtvis inte för dig om sin ängslan över att bli pikad av någon okänd person för att en stol är för liten för henne. Hon säger säkert heller inget om den kamp hon utkämpar vid alla måltider, om hur hon kämpar med sina vanor – försöker äta sunt men blir överväldigad av matbegär och äter tills hon mår riktigt illa.

    En väg till förståelse

    Du kanske fortfarande har lust att säga: ”Varför äter hon inte mindre då? Om hon går ner i vikt skulle hon må bättre, vara nöjdare med sig själv oh inte behöva gå igenom allt detta.”

    Hon äter av två skäl. Troligtvis är hon fysiskt beroende av viss sorts mat, en förändring i hennes hjärna utlöser mycket kraftfulla sug efter mat. Vissa ämnen i mat orsakar ett starkt sug som är mycket svårt att stå emot.

    Det andra skälet är att hon lider av otillfredsställda behov.

    Vänta ett ögonblick! Jag säger inte att det är du som ska rätta till dessa missförhållanden. Det är mer komplicerat än så. Hon kanske inte ens vet vilka behov det handlar om. Om hon har kanske tidigare blivit straffad, misshandlad eller avvisad när hon gett uttryck för dem eller försökt att bejaka dem. Maten har fått kompensera bristerna. Den springande punkten är att hennes behov av mat är både fysiskt och känslomässigt och att förändra detta tar år i anspråk. Om du verkligen vill förstå, finns det kanske ett sätt för dig att förstå hennes smärta.

    Har du själv något missbruk eller beroende? Röker du?

    Rökning är ett kraftfullt beroende. Hur många gånger har du slutat? Hur många gånger har du tänkt sluta? Hur många gånger har du sagt att du måste sluta någon dag?

    Nikotin är en stark drog. Den är så stark att du kan ha varit rökfri i ett år och ändå fortfarande känna sug efter en cigarrett. Människor kan börja röka igen efter fem rökfria år.

    Hur är det med dina arbetsvanor, drivs du kanske av ett inre tvång? Känner du dig pressad av arbetsuppgifter som måste göras? Kan du inte koppla av förrän du har utfört dem? Vill du att allt ska vara perfekt omkring dig?

    Om du har ett beroende eller ett missbruk som du inte vill kännas vid ens inför dig själv. Om du förringar betydelsen av detta i ditt liv, har du säkert svårare att förstå din anhörigs problem. Ibland är vi mest kritiska mot dem vilkas problem liknar våra egna. Om du känner att du är mycket kritisk mot matmissbrukaren eller att du är onödigt fördömande mot henne, hur skulle det då vara att ta en närmare titt på dig själv?

    Om du inte själv har något missbruk eller beroende, kommer det att bli svårare för dig att förstå. Jag känner några få sådana personer. De kan känna varmt för den som är beroende, men ha svårt att förstå henne eller honom. Det är dock inte de som dömer hårdast.

    Jag har funnit att många arga, fördömande anhöriga kan indelas i två kategorier. Antingen ser de inte sina egna problem eller så använder de viktproblemet för att avleda uppmärksamheten från andra olösta problem i relationen.

    Om du är en av de få människor som varken lider av ett missbruk eller ett beroende och heller inte farit illa av att växa upp i en dysfunktionell familj, kan du stiga upp om morgonen och vara nöjd med dig själv. De flesta dagar får du uträttat en hel del. Du lever i en värdefull, pålitlig och ömsesidigt god relation.

    Du har frihet att välja.

    Du kan välja att äta mindre då och då och det har inget att göra affär av. Du kan hoppa över en måltid utan att behöva äta dubbelt så mycket nästa gång. Du får tillräcklig vila. Du har goda relationer till och med stort utbyte av dina vänner. Den tid du är ensam kan du använda på ett bra sätt: äta och arbeta utan att behöva känna någon press på dig.

    Du bestämmer över dig själv och har inga tvångstankar. Du kan tänka, planera och du är väl förtrogen med dina behov. Du kan välja att inte tänka alls. Du har massor med valmöjligheter.

    Den som lider av ett matmissbruk avundas dig denna förmåga. Hennes tankar kretsar hela tiden kring mat, att äta och att banta. Ska hon göra något annat, måste hon kämpa för att hålla det på avstånd, eftersom det uppslukar henne totalt. Hon är verkligen enastående.

    Kan du tänka dig hur det skulle vara att laga en livräddningsflotte medan du trampar vatten för att hålla dig flytande långt ute på havet? Sådant är hennes liv. Hela tiden.

    Genom tillfrisknandet kan hon koma närmare och närmare land. Hon kan lyckas få fotfäste och få flotten ur vattnet medan hon lagar den. Slutligen kan hon komma till det skede i tillfrisknandet där hon spolas upp på stranden. Hon behöver inte längre sin flotte. Hennes fötter bär henne och hennes händer uträttar viktiga ting. Hon blir fri från tvångstankar och fri i sitt sinne, hon får valmöjligheter och självförtroende.

    Om du stödjer hennes tillfrisknande, stödjer du hennes överlevnad. Vi ber dig inte ta ansvar för hennes tillfrisknande, endast att stödja henne.

    Sabotage

    Det låter otroligt, men en del anhöriga och vänner går in för att sabotera någons tillfrisknande.

    Kan du tänka dig att bjuda den som lyckats hålla sig rökfri i fyra månader på en cigarrett?

    Tänk efter. Om han tar emot den har du bidragit till att förorena hans lungor. Du bär ansvar. Inte hela ansvaret, men kanske 10 % av det. Vill du bidra med 10 %?

    Om du ryggar tillbaka vid tanken på att stötta henne, om du är ointresserad av att lära dig hur du ska göra för att inte sabotera tillfrisknandet, bör du fundera på att tala med någon om detta. OM du inte vill hjälpa henne, om du inte bryr dig om ifall du skadar henne, bär du förmodligen på någon form av agg.

    Gömd eller missriktad aggression skadar er båda lika mycket. Om du känner att du fördömer henne har du kanske själv utsatts för en hel del kritiskt fördömande. Kanske bär du också på en tung börda, en belastning som du kan bli fri från. Din ilska har mycket att berätta för dig och du kan bli av med den.

    Psykoterapin har utvecklats en del under de senaste hundra åren. En bra terapeut kan hjälpa dig få ett värdigt liv, en upplevelse av frihet och glädje som du överhuvudtaget inte trodde existerade.

    Jag hoppas att du åtminstone vill veta hur du ska undvika att sabotera hennes tillfrisknande. Som barn trodde hon förmodligen att det var hennes fel att hon fick en dålig uppfostran. Den kärlek hon fick var otillräcklig eller ohälsosam. Olyckligtvis har detta gjort henne lättsårad vilket drabbar alla som älskar henne. Hon är i så stort behov av kärlek att hon kan göra vad som helst för att få kärlek, även om det skulle skada henne själv.

    Om hon inte fick uppleva sund kärlek som barn kan hon inte skilja på sund och osund kärlek. Om du är hungrig duger vilken mat som helst. Om du hungrar efter kärlek får vilken kärlek som helst duga. Du som är älskad av henne har större makt över henne än vad som är bra för henne. Du har makt att avbryta hennes tillfrisknande.

    Jag hoppas att du älskar henne tillräckligt mycket för att anstränga dig lite extra för att hjälpa henne. Ditt stöd är livsviktigt för henne. Du kommer att bli förvånad över att hennes tillfrisknande också kommer att ge dig ett nytt liv.

    Stödkontrakt

    Visa i vilken utsträckning du är villig att stödja henne under avgiftningen från socker och stärkelse. Markera varje insats du är villig att göra.

    1. Jag ska inte kräva viktiga beslut eller förändringar av henne under de tre första veckorna av hennes avhållsamhet.
    2. Jag hjälper gärna till att tömma huset på socker- och stärkelseprodukter.
    3. Jag slänger inte ut skräpmat, men hon får göra det.
    4. Jag vill inte att huset töms på socker- och stärkelseprodukter, men jag är villig att förvara dem i ett låst skåp så hon slipper frestas.
    5. Jag kan tänka mig att vi äter tillsammans på bestämda tider.
    6. Jag köper inte hem socker- och stärkelseprodukter.
    7. Jag lär mig gärna tyda innehållsförteckningarna så jag inte oavsiktligt kommer hem med olämpliga matvaror.
    8. Jag ska inte övervaka henne och kontrollera vad hon äter. Det är inte jag som ska se till att hon avstår.
    9. Jag ska inte bjuda henne på mat.
    10. Om jag blir sugen på något att äta under kvällen ska jag ursäkta mig och gå ut i köket för att äta, så att jag inte oavsiktligt får henne att tänka på mat.
    11. Om jag har lust att äta på en restaurang som frikostigt exponerar efterrätter och söta bakverk får jag gå utan henne. Jag ska undvika att föreslå såna ställen när vi ska ut hela familjen.
    12. Om jag vill ha dessert får jag vänta tills hon är klar och har lämnat matbordet. Jag ser till själv att diska min tallrik.
    13. Om vi går och handlar på ett ställe där livsmedelsavdelningen skyltar förföriskt med mat ska jag inte be henne följa med dit. Om jag vill gå dit gör jag det själv och vi får träffas efteråt. Jag köper gärna med mig något som hon kan äta om hon ber mig.
    14. Jag tar gärna med mig mat som är lämplig för oss båda när vi går på knytkalas.
    15. Jag är införstådd med att alkohol är en kolhydratisk produkt och bjuder henne därför inte på någonting som innehåller alkohol.
    16. Beter hon sig underligt eller är arg håller jag mig undan och tar hand om mig själv. Jag lyssnar på henne bara så länge jag orkar.
    17. Om hon är ledsen ska jag lyssna, om jag kan.
    18. Jag ska uppmuntra henne att ringa personer som kan stötta henne och gå på stödgruppsmöten.
    19. Jag förstår att avhållsamhet inte innebär att banta och att tillfrisknandet sker en dag i taget. Jag förstår att hon alltid måste avhålla sig från viss typ av mat.
    20. Jag vill att hon ska få ett sundare och bättre liv.

    Bantning och tillfrisknande är inte samma sak

    Matmissbrukare och deras familjer förstår ibland inte skillnaden mellan tillfrisknande och bantning.

    Att banta innebär att äta efter en speciell lågkaloriplan i syfte att bli smal. Bantningsprogrammen misslyckas med att göra matmissbrukaren frisk.

    Det är inte matmissbrukaren som misslyckas med bantningen. Förstår du skillnaden?

    I allmänhet tror både matmissbrukaren och hennes familj att det är hennes fel att bantningen inte lyckats. Det är istället bantningsprogrammet som inte är tillräckligt avancerat för att lösa problemet.

    Din bil fungerar perfekt men klarar inte uppförsbackar i halt väglag. Är det bilen fel eller kräver du att den ska klara detta utan att vara adekvat utrustad med vinterdäck eller dubbdäck?

    Att sätta en matmissbrukare på diet är som att måla huset med en disktrasa. Vi använder fel verktyg. Läkeprocessplanen följer två grundläggande huvudprinciper:

    1. Avhållsamhet från födoämnen som innehåller matfixering och tvångsätande vid liv.
    2. Utveckla nya vanor med hjälp av terapi och ett personligt nätverk som stöd för att minska behovet av att använda mat som lösning på personliga problem.

    Hur lång tid kommer detta att ta? Tillfrisknandet tar resten av hennes liv i anspråk. Alla missbrukssjukdomar är kroniska. Alla missbrukare riskerar återfall. Allt som står mellan en nykter alkoholist och hans nästa fylla är en drink. Allt som finns mellan en matmissbrukare och hennes nästa matorgie är en kaka.

    Vi missbrukare måste leva något försiktigare än andra. Vi måste vara mer uppmärksamma på vad som bekymrar oss och tala öppet om det. Vi måste planera våra måltider med större omsorg och noga ta hand om oss själva och våra behov. I de flesta fall är det väl värt besväret för den belöning vi får. Ibland önskar vi att vi kunde vara mer bekymmersfria.

    En dag i taget är en livslång process. Vi måste varje dag fatta beslut för att inte riskera att äta fel. Varje dag måste vår angelägnaste uppgift vara att värna om vårt tillfrisknande.

    Även om viktproblemet är en del av konsekvenserna av sjukdomen är det egentligen bara en bisak. Att fokusera på vikten och strunta i beroendet är som att försöka bota rökhosta hos en person som fortfarande röker.

    Viktminskning

    Hur går det då med vikten? Kommer hon att gå ner? Om hon arbetar med sitt tillfrisknande enligt programmet och har regelbunden kontakt med stödgrupper och enskilda stödkontakter kommer hon troligtvis att gå ner i vikt.

    Jag måste emellertid varna dig för att hon vid vissa tillfällen under tillfrisknande mycket väl kan gå upp i vikt. Om hon håller sig till programmet kan det ta två eller fem eller till och med åtta år innan en påtaglig viktminskning är möjlig.

    Hur kan det ta så lång tid?

    Först när hon kommit så långt i sitt tillfrisknande att hon till 90 % är fri från sitt beroende av mat som känslomässigt stöd och när hon känner sig motiverad att börja motionera, är en bestående viktminskning möjlig. Den är möjlig först när hon känslomässigt är tillräckligt fri och kan upprätthålla en avhållsamhet som sträcker sig något utöver det fysiska behovet.

    Om hon är beroende av socker, kolhydrater, fett och salt kan det ta tre eller fyra år.

    Om hon misshandlades och försummades som barn behöver hon först klara av att släppa taget om den livlina som maten utgjort för henne.

    Ett sätt att gå ner i vikt är att öka ämnesomsättningen. Bantningskurer – som är en form av förlust – sänker förbränningen, och ger henne därför ytterligare en anledning till att aldrig mer banta.

    Motion är den andra lösningen på överviktsproblemet. Efter att i åratal ha försökt tvinga patienter att motionera har jag förstått att det krävs ett visst tillfrisknande för att vara motiverad att motionera. Vissa människor tycker helt enkelt inte om att motionera.

    Vissa är av naturen mindre aktiva än andra. Om du tillhör dem som tycker om att motionera och mår bra efteråt har du förmodligen svårt att förstå dem som inte upplever samma sak.

    Ur ett helhetsperspektiv kan man säga att en känslig matmissbrukare som utsatts för fysisk eller psykisk misshandel måste få tid att sörja. De flesta människor har ingen lust att röra på sig när de är ledsna. Att bearbeta svåra och sorgliga känslor kräver all deras energi.

    Jag har funnit att vissa av mina klienter helt enkelt inte kan motionera när de sörjer. En stillsam promenad – ja, aerobics – nej! Jag hoppas du förstår logiken bakom varför hon måste först engagera sig i beroendeproblematiken innan hon kan börja gå ner i vikt.

    Hon gick upp i vikt eftersom hon använde mat som tröst för sina svårigheter. Därmed utvecklade hon ett beroende. En stabil abstinens från de beroendeframkallande födoämnena och brytandet av beroendet är förutsättningar för att hon ska klara av att fatta kloka beslut som rör hennes matvanor. Det är helt klart att alla bantningsförsök är dömda att misslyckas så länge det känslomässiga beroendet av mat kvarstår.

    När hon väl har kommit så långt att hon går in för att minska i vikt måste det ske försiktigt.

    Om hon blir försummad eller misshandlad blir hon frestad att tröstäta. Tillfrisknandet måste alltid komma i första hand. Om det hostas måste viktminskningen temporärt avbrytas och ifrågasättas. Vad hände? Hur uppstod hotet? På vilket sätt kände hon sig försummad eller vari bestod misshandeln? Vilka fysiska känslor uppträdde?

    Om hon fortsätter sitt tillfrisknande kan hon arbeta sig igenom anledningarna till de smärtsamma känslorna som kom fram och göra upp nya planer för sitt viktminskningsprogram. Om hon tappar taget om sitt tillfrisknande, kommer även hennes viktminskningplaner att gå i stöpet.

    Naturen känner inte till att vårt samhälle belönar de smala och bestraffar de feta. En kvinna samlar av naturen lättare på sig fett än vad en man gör.

    Mannen har begåvats med samma aptit men kvinnan har en långsammare förbränning. Med stigande ålder ökar kvinnans anlag för fetma.

    Efterhand som du blir äldre och din förmåga att jaga och plocka bär och nötter minskar, har naturen inrättat det så vist att din kropp lättare lagrar fett.

    När dagarna blir kortare och vintern kommer, lagrar kroppen energi i form av fett och du känner dig sömnigare och mindre aktiv. Fettet får dig att överleva tills våren kommer och bären mognar. Naturen vet inte att det finns butiker i varje gathörn så att du enkelt kan skaffa mat oavsett ålder och årstid.

    Vi har alla en personlig idealvikt. Om du drastiskt går ner i vikt så att du kommer under den nedre gränsen, finns det en risk för att du hamnar i den ”undre värld” där anorexi råder eller blir fast i ett ”jo-jo-syndrom” av ständigt växlande bantning och viktökning. När du pressar din kropp att överträda gränserna för din normalvikt, byter du bara ut ett problem mot ett annat.

    Stöd

    Du kan hjälpa henne att klara avhållsamheten genom att följa de riktlinjer jag beskrivit tidigare i detta kapitel.

    Se till att dina förväntningar är realistiska. Viss viktminskning kan eventuellt bli möjlig, men en bikini blir kanske inte aktuell. Ta tillfället i akt och intressera dig för ditt eget tillfrisknande.

    Försök komma underfund med vilken betydelse hennes vikt har för dig. Vill du att hon ska vara avvikande för att du ska se bättre ut i hennes sällskap? Låter du din ilska över någonting annat kanaliseras i aggressioner mot henne för att hon är tjock?

    Dessa frågor är utmärkta att bearbeta i familjeterapi, enskilt terapi och på stödgruppsmöten.

    Abstinens

    En alkoholists väg till ett tillfrisknande är svår med otvetydig. Han måste helt och hållet avhålla sig från alkohol under resten av sitt liv.

    Vi matmissbrukare skulle önska att lösningen på vårt problem var lika uppenbar.

    Vad innebär abstinens för en matmissbrukare?

    Eftersom vi måste äta för att överleva kämpar vi i gråzoner som en alkoholist kan undvika.

    Slutsats: för matmissbrukare innebär abstinens att avhålla sig från födoämnen som framkallar missbruksbeteenden – humörsvängningar, tvångsmässigt ätande och matfixering – och att sluta använda mat som ett känslomässigt stöd. Om vi är beroende av socker är problemet ganska tydligt, men när det gäller fett är det besvärligare.

    En del av kampen för vårt tillfrisknande går ut på att komma underfund med exakt vad vi är beroende av och arbeta med att bli fria från det. Detta tar tid. Det finns ingen genväg eller perfekt lösning.

    Detta är en av anledningarna till att du inte kan övervaka hennes matvanor. När hon lär sig var hennes gränser går, kan hon tala om det för dig vilken mat som kan sabotera hennes tillfriskande, och denna förteckning kommer troligtvis att ändra innehåll.

    Avhållsamhet från socker betyder inget socker alls. Beträffande raffinerade kolhydrater gäller 90 % avhållsamhet. Avhållsamhet kan också betyda: inga matorgier, inget småätande mellan målen, ingen nattmat och inte onödigt mycket mat, inte mer än vad fysiken kräver.

    I början av ett tillfrisknande är abstinensen vanligtvis mindre bestämd och mindre strikt, vilket ändrar sig efterhand. Jag är nu mer motiverad att avstå från sådant som jag inte kunde tänka mig i början. Att sluta använda mat som känslomässigt stöd går inte lika lätt som att smälla igen en dörr, det är snarare som att rensa en kronärtskocka. Vi ger upp vårt beroende lite här och där. Så småningom har vi lyckats nå botten av vårt problem.

    En viktig sak till slut – återfall ingår i bilden, de till hör matmissbruket, Eftersom det inte finns en perfekt och helsäker väg till ett tillfrisknande, överträder vi alla då och då gränsen till det otillåtna. Oftast kan vi se det som en varning och söka hjälp för att ta oss tillbaka till tillfrisknandets väg.

    Ibland irrar vi omkring i vildmarken ett tag innan vi finner vägen tillbaka. Detta ger inte anledning att fördöma någon. När det händer behöver vi ytterligare stöd från andra som har lyckats med sitt tillfrisknande.

    Det stöd som tycks fungera bäst är en kombination av deltagande i terapigrupper som vänder sig speciellt till matmissbrukare och deltagande i OA:s möten. Inläggning eller poliklinisk behandling på sjukhus eller på behandlingshem kan ge henne en god start på hennes tillfrisknande, eller höja motivationen lite längre fram efterhand som processen framskrider. Det program jag arbetar efter kan innehålla allt som jag här har räknat upp, beroende på den enskildes behov.

    Även om vi tenderar att koncentrera oss på de behov som matmissbrukaren har, behöver även du som anhörig få uppmärksamhet. Därför vill jag verkligen rekommendera dig att vända dig till den stödorganisation för anhöriga som passar dig bäst och där du kan få stöd för att kunna stötta henne.

    – Anne Katherine ”Matmissbruk – ett självhjälpsprogram vid tvångsmässigt ätande”.

    http://hem.passagen.se/viktresan/matmissbrukare.htm

    lördag 14 juni 2008

    Hur ofta tänker du på din vikt?

    Låt mig gissa "
    -Så fort du ätit nått onyttigt så får du dåligt samvete?

    torsdag 12 juni 2008

    Så mäter du midjemåttet


    Källa http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=10284

    Bukomfång mäts i stående ställning och efter utandning, mitt emellan revbensbågen och höftbenskammen. Bedömning av bukomfånget är oberoende av längden. Håll måttbandet sträckt, men dra inte åt.
    Om du är man är gränsen för bukfetma 102 cm.
    Om du är kvinna är gränsen 88 cm.


    Källa: http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=954

    Risker med övervikt

    Ill: Ingrid Flygare
    Övervikt och fetma ökar också risken för många sjukdomar:

    Högt blodtryck
    Många studier har visat att det finns ett samband mellan kroppsvikt och blodtryck. Är man överviktig och har högt blodtryck ska man försöka gå ner i vikt.

    Diabetes
    70-90 procent av alla som utvecklar diabetes i vuxen ålder är överviktiga eller feta. Främst är det bukfetman som ökar sannolikheten för utveckling av diabetes. Bukfetma är vanligare bland män än kvinnor.

    Gallvägssjukdom
    Ju mer överviktig man är, desto större är risken att gallstenar bildas. Vid övervikt ökar kolesterolomsättningen. Det ökar risken för att kolesterolkristaller fälls ut i gallan och gallsten bildas.

    Problem från luftvägarna
    Bröstkorgsväggen är väldigt tung när man är överviktigt och det påverkar lungfunktionen. Därför är så kallad sömnapné, det vill säga dålig ventilation under sömnen, vanligt bland överviktiga. Sömnapné ger orolig nattsömn och den drabbade vaknar oftast outsövd och får lätt huvudvärk och andra trista följder av sin sömnbrist. Att gå ner i vikt är ett effektivt sätt att motverka andningsbesvär vid övervikt.

    Hjärt-kärlsjukdom
    Övervikt kan öka risken för hjärt-kärlsjukdom. Överviktiga lider ofta av andra sjukdomar orsakade av fetma, som diabetes, förhöjda blodfetter och högt blodtryck. De tillstånden är i sig förutsättningar för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom.

    Ledbesvär
    Praktisk erfarenhet visar att viktnedgång minskar skelett- och ledbesvär men ännu finns inga vetenskapliga belägg för detta.

    Cancer
    Ju mer man väger desto mer ökar risken för cancer, för män i tarm och prostata, för kvinnor i bröst och underliv. Det är oklart om det beror på övervikten eller på fettvävens hormonella aktivitet.

    Menstruationsrubbningar
    Fettväven är aktivt involverad i hormonomsättningen. Studier visar att ju mer överviktig man är, desto vanligare är menstruationscykler utan ägglossning. Därför kan viktminskning öka chanserna att bli gravid.

    Sociala komplikationer
    För många är övervikten mest ett socialt problem. Feta människor behandlas ofta nedlåtande och respektlöst. Depression är också vanligt bland människor som lider av obesitas, fetma.


    Oregelbudna matvanor skadligt för hälsan

    Att äta vid oregelbundna tider är skadligt för hälsan visar forskning vid Karolinska institutet. Studier visar också att kosttillskott inom rekommenderade doser inte är skadligt och att vi inte behöver oroa oss för miljögifter i fisk. Rönen presenterades vid ett seminarium på Karolinska institutet.

    Genom att undersöka matvanorna hos över 4 000 60-åriga män och kvinnor så upptäckte forskare på Karolinska institutet att det inte bara är vad man äter utan även hur som kan ge effekter på hälsan.

    – Trots att vi kompenserade för andra faktorer som påverkar hälsan så visar det sig att det är 56 procent vanligare att de som äter oregelbundet drabbas av det metabola syndromet, säger professor Mai-Lis Helenius, som lett studien.

    Metabola syndromet är ett tillstånd som beskriver att man drabbats av ett flertal överviktsrelaterade sjukdomar. Bland de sjukdomar som ingår finns högt blodtryck, diabetes typ 2, förhöjda blodfetter, övervikt och stort midjemått. Just stort midjemått var en av de faktorer som var överrepresenterad bland de med oregelbundna matvanor.

    – Vi vet inte i dagsläget vad som kan ligga bakom just ökat midjemått, det behövs mer studier för det, säger Mai-Lis Hellenius.

    Hon tror att resultaten kan få betydelse för vilka kostråd man ger för att förebygga och behandla det metabola syndromet.

    – Kostråd brukar vara inriktade på vad vi ska äta. Men den här studien visar att även sättet vi äter på kan vara en viktig hälsofaktor.

    Ofarliga kosttillskott
    Under våren kom larmarapporter om att antioxidanter i kosttillskott ökar risken att dö i hjärtkärlsjukdom eller cancer. Studien baserades på de ansedda amerikanska Cochrane rapporterna som sammanställer aktuell forskning.

    Men den mesta forskningen visade sig vara baserade på studier där de som ingick fick doser som var långt högre än rekommenderat. I vissa fall så mycket som 333 gånger rekommenderat dagligt intag.

    – När vi tittar på studier som gjorts på kosttillskott inom rekommenderade gränser så ser vi ingen ökad dödlighet, säger professor Alicja Wolk.

    Däremot finns det en 50 procentig ökad dödlighet i cancer bland de rökare som använder kosttillskott än bland rökare som inte använder kosttillskott.

    – Vi vet inte vad det kan bero på men det kan vara så att man känner sig lite onyttig som rökare och vill kompensera med lite extra kosttillskott och därför överdoserar. Men det kan också bero på någon reaktion i kroppen, säger Alicja Wolk.

    Studier pekar också på att det inte finns några fördelaktiga effekter med kosttillskott för dem som redan äter en hyggligt varierad kost. Däremot kan det vara bra för de som äter dålig kost.

    – Men det kan inte konkurrera med frukt och grönsaker. I ett tillskott finns som mest tio antioxidanter – frukter kan innehålla flera tusen. Och det är omöjligt att överdosera dem, säger Alicja Wolk.

    Fritt fram för fiskar
    Halten av miljögiftet dioxiner i fisk har gjort att Livsmedelsverket gått ut med rekommendationer om att bara äta fiska tre gånger i veckan. Men toxikologen Mattias Öberg som studerar miljögifter håller inte med.

    Genom att undersöka vilka mängder av fisk som ger en ökad risk för cancer har de sett att Livsmedelsverket rekommendationer ligger väl lågt.

    – Våra studier visar att det finns ytterst få individer i Sverige som äter fisk i sådan utsträckning att det kan vara skadligt. Fisk har så många positiva egenskaper, som det höga innehållet av nyttiga fetter, att det inte finns någon anledning att begränsa intaget av fisk, säger Mattias Öberg.

    Däremot anser han att det är viktigt att gravida inte äter för mycket fisk.

    – Även små koncentrationer av dioxin kan vara skadligt för fostrets utveckling – men vi som inte längre är foster behöver inte oroa oss.










    Källa: http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=11881

    Förväntan påverkar vårt ätande

    Förväntan. Visst är det ett ord som känns i kroppen. Pirr i magen, hopp, fruktan, glädje, vrede, oro eller lugn. Oavsett om känslan är positiv eller negativ påverkar den vår sinnesstämning och våra reaktioner. Den påverkar också vår kropp - vår biologi och inre kemi.

    Sverre Sjölander professor i zoologi vid Linköpings universitet, berättar om våra stenåldersgener. De förväntar sig svältperioder då och då och försöker därför lagra så mycket näring det går.

    - Kroppen är inställd på att komma över maten med en så liten fysisk ansträngning som möjligt. Kroppen hos vuxna är inställd på att vila när det är möjligt för att spara på energi och därmed minska behovet av föda.

    Överflöd och svält
    Maria Lännernäs, docent och ansvarig för Svensk Mjölk Nutritionsforskning, berättar att magsäckens storlek är anpassad för att kunna fyllas med sporadiska skrovmål av energirik mat eller för att kontinuerligt fyllas med föda som har ett lågt energiinnehåll.

    - Kroppen är inställd på en växelverkan mellan att äta och fasta, äta och svälta, regelbunden dygnsvila och nattfasta. Kroppen vill veta när mat och sömn kommer. Det är därför det är så svårt att banta, säger Maria Lännernäs.

    För stenåldersmänniskan var det en effektiv signal för att överleva, menar Lännernäs, medan vi idag skulle önska att vi kunde kontrollera vår aptit.

    - Kroppen försöker i det längsta slippa ta av fettvävnaden och skriker därför efter mat. Kommer ingen mat, eller inte tillräckligt med mat måste vi ut på fodersök. Det vet väl alla som bantat, att man då har svårt att tänka på annat än mat.

    Ät med hjärnan
    I brist på biologiska spärrar mot överätande måste vi ta till mentala strategier för att anpassa vårt ätande till vårt behov. Att äta är en medveten handling, säger Maria Lännernäs.

    - Stenåldersmänniskorna riskerade aldrig att äta för mycket fett, för mycket socker, röra sig för litet, använda olika gifter som droger, och många andra av de oförnuftiga saker som vi gör i vår tid, trots att vi borde veta bättre, påminner Sverre Sjölander.

    - När vi gör så många dumma saker, trots att vi vet bättre, kan man misstänka att det är stenåldern som gör sig påmind. Det som var förnuftigt då kan vara oförnuftigt idag - och så får vi anstränga oss att övervinna vår uråldriga programmering.

    Hur ska vi kunna göra det?
    - År 2001 åt varje svensk i genomsnitt 15,5 kg godis och drack 84 liter läskedryck. Det betyder sammanlagt 110 000 kalorier. Det kan vi leva på i nästan två månader. Tyvärr är det så kallade tomma kalorier som inte innehåller någon näring. Om vi inte förbränner kalorierna kommer vi att öka i vikt, svarar Maria Lännernäs. En dryg timmes daglig promenad tar dock hand om dessa onödiga kalorier.

    - Har man ett trist liv och tråkigt jobb är det därför ännu svårare att gå ner i vikt. Undvik ströätande. När vi ätit oss mätta skickas en signal att sluta äta till hjärnan. Tyvärr finns inget system som hindrar oss från att börja äta om och om igen.

    Sömnbrist kan ge viktökning
    Vid sömnbrist sjunker halten av mättnadshormonet leptin i blodet. Kroppen tror sig då behöva tusen extra kalorier per dygn. Är man trött blir man sugen på kolhydrater, gärna i form av socker, som snabbt går ut i blodet och ger oss energi.

    - Mat stimulerar alla våra sinnen och känns bra att ta till när vi har tråkigt, berättar Lännernäs. Hjärnan vill ha omväxling och det är också ett bra sätt att få bra balans av de vitaminer vi behöver. Man ska komma ihåg att mat och sex skickar signaler om lycka och tillfredsställelse till samma område i hjärnan. Därför kan man också äta för att tillfredsställa andra behov än hunger.


    Källa: http://www.suntliv.nu/AFATemplates/Page.aspx?id=963

    söndag 8 juni 2008

    Räkna ut kalorieförbrukning




    Att banka huvudet mot väggen bränner ca: 150 kalorier i timman.
    Försök inte bränna kalorier på det här sättet hemma!
    Kanske på jobbet?

    lördag 7 juni 2008



    MATDAGBOK på Internet.

    Ladda ner en gratis version av programmet kostkoll

    Du kan även hämta ett gratisprogram som heter dietist

    Jack har en egen liten smaskigare diet"

    Trenddieter – bara bluff och båg!

    Ur Ica-kuriren nr 35/2006
    Publicerad: 2006-08-25
    Av: Charlotte Schröder

    Trenddieterna lovar runt men håller tunt. Det är inte valkarna som försvinner, bara innehållet i plånboken.

    Grapefruktmetoden, South Beach, flygvärdinnebantning, fit for life, Atkins, GI – listan på trenddieter som lovar oss viktminskning kan göras lång. De brukar dessutom bekräftas av innerliga vittnesmål och illustrativa före-och-efter-bilder: Jag kan ha min brudklänning igen!
    Det är minsann inte lätt att stå emot sådana budskap när man längtar efter att bli av med vetedegen runt midjan. Och fyra av tio svenska kvinnor följer också regelbundet en diet.

    Men att banta fungerar inte.
    – Den som bantar gör sig själv en björntjänst. Effekten blir ofta den motsatta, alltså att man väger mer efter bantningen än före, säger forskaren Jeanette Johansen vid Institutionen för molekylär medicin och kirurgi vid Karolinska institutet, som forskar i aptitreglerande mekanismer i hjärnan.

    Orsaken är enkel. När vi bantar försätts vi i ett tillstånd av svält, ett krisläge som kroppen är förprogrammerad att försvara sig mot. Det vill säga: all energi måste sparas och utnyttjas till max.
    – När vi börjar äta normalt efter en bantningsperiod använder kroppen näringen lika effektivt som när det var svält, med den påföljd att vi går upp i vikt – lite till.
    – Det finns inga snabba, sexiga lösningar när man talar om viktnedgång. Man måste förbränna den energi man stoppar i sig – det är den enkla men tråkiga sanningen. Vi måste helt enkelt röra oss mycket mer, säger Jeanette Johansen.

    Slår hål på myterna

    Ändå lanseras den ena nya viktminskningsmetoden efter den andra. Den här gången ska det nog funka, tänker hoppfulla kvinnor och män. Men de nya dieterna är sällan nya, menar journalisten och författaren Anna-Britta Ståhl. Hon har under många år följt utvecklingen inom området hälsa och kost. Hennes nya bok ”Bantningsbluffen” slår hål på några av de mest populära bantningsmetoderna.

    – De flesta modedieter är gamla kostmodeller men med nytt namn, lite ändrat innehåll och ny upphovsman. Atkins kolhydratsnåla diet har rötter i slutet av 1800-talet och stenålderskosten var inne i England för trettio år sedan. Om tio år kommer säkert en ny dietist lansera en metod förvånansvärt lik en diet som är inne i dag.

    Medellivslängd: 27 år

    Argumenten för att vi ska testa trenddieter är många. En del vädjar till vårt logiska tänkande: den frukttuggande stenåldersmänniskan som äter det som passar kroppens evolutionsmässiga ålder till exempel.
    – Men på Hedenhös tid var medellivslängden bara 27 år! Och på vissa håll i världen levde man enbart på sälkött och frön, på andra håll av frukt och rötter, kommenterar Anna-Britta Ståhl.

    Miljarder på bluff

    I USA spenderas miljardbelopp varje år på olika dietkurer. Ändå går 2/3 av de bantande amerikanerna upp sina förlorade kilon inom ett år. Efter ytterligare fyra år har 97 procent av dem blivit lika tunga som före dieten.
    Mönstret är detsamma i Sverige. Fredrik Paulún, Ola Lauritzon och andra kostguruer är inte bara synliga i medierna och landets föreläsningssalar. De producerar egna livsmedel och kosttillskott, skriver böcker och lanserar tjänsternätet. Allt medan saldot på deras bankkonton växer.
    – Men faktum kvarstår, de flesta bantningsförsök misslyckas, säger Anna-Britta Ståhl.

    Förlorar mest vatten

    När det gäller GI-metoden finns i och för sig vetenskapligt stöd för att den fungerar. Viktnedgång, bättre blodfetts- och insulinvärden har observerats hos diabetiker (typ 2) när de begränsar kolhydratintaget. Debatten har varit högljudd i läkar- och dietistkretsar om GI ska få godkänt eller inte.
    – Det finns inga bevis för att GI-metoden har samma effekt på personer med normalt fungerande insulinproduktion som hos diabetiker. Och att man tappar några kilon i början förklaras av att man förlorar vatten, säger Anna-Britta Ståhl.

    GI-förespråkare brukar säga att GI inte är bantning utan ska ses som en metod att förändra kostvanorna för resten av livet. Men frågan är vad som händer med hälsan på lång sikt om man äter fett- och proteinrik kost. Kanske är det nyttigt, eller kanske rent av skadligt.
    Resultaten från den första långtidsstudien väntas först om ett år.


    William Banting

    … hette mannen som gav upphov till begreppet banta. Ordet kom in i svenska språket under 50-talet. Han var en engelsk överviktig begravningsentreprenör som år 1864 gav ut en pamflett om en diet som påminner om Atkins.

    Ärvd kroppsform

    Det finns forskare som menar att kroppsvikten till mellan 50-70 procent är förutbestämd, alltså finns i generna. Dessutom är näringsupptaget individuellt. En del människor mår bra av att äta lite och ofta, och andra kan äta mer vid färre tillfällen. Vissa tar upp mycket fett, andra mindre.

    Tips för sansad viktnedgång

    Författaren Anna-Britta Ståhl har i hela sitt liv kämpat med kilona. Först när hon började motionera hände det något. I hennes nya bok har hon en egen modell för viktminskning där motion är kärnan:

    Promenera mera. En timme om dagen minst.
    • Använd yoga mot stress. Inte tröstätning.
    • Sätt realistiska mål. Gå ner för hälsan skull, inte för skönhetens.
    • Satsa på matdagbok. Så du får koll på hur mycket du äter.
    Dansa bort bilringarna. Motion till musik är roligt.
    Motionera tänderna. Fram för bröd och mat med tuggmotstånd.
    • Ät frukost. Hoppa inte över det viktigaste målet.
    • Inga low-carb-bars. En bar är lika mycket som två bananer.
    Make-over i kylen. Släng snabbmaten och köp mer grönsaker.
    • Ät på regelbundna tider.
    • Sätt färg på tillvaron. Färgämnena i frukt och grönt är livselixir.
    • Lägg ner läsken. Bojkotta all läsk och söta drycker.
    • Slarva inte med sömnen. Sömnbrist ger sämre blodsockerreglering.

    Källa:http://www.icakuriren.se/ArticlePages/200608/25/20060825143233_Icak320/20060825143233_Icak320.dbp.asp